Moar!

Dessvärre fann jag inte något klipp från Ice Age, där sången sjungs av gamar. Ni fattar nog liknelsen ändå, trots att det illustreras av dinosaurier.

Som bekant är det EU-toppmöte i helgen, en tilldragelse som börjar kännas som en repris på samma gamla TV-serie. Man ska tjata på tyskarna om euro-obligationer, tyskarna ska gå an om ett tätare sammanknutet EU och mängder med löften ska ges och planer ska sjösättas, men framför allt spridas rykten kring. Rykten är ju trots allt det billigaste sättet att få fart på marknaden i önskad riktning. Förmodligen kommer det inget särskilt ur just detta mötet, man har ju redan beslutat om två räddningsfonder, ESM och EFSF. Det sista var jag tvungen att googla för att få rätt på bokstavsföljden. Det finns tusentals EU-förkortningar numera och för att banka in varumärket börjar alla på "E". Dessa två fonder ska genom att låna mer pengar till överskuldsatta stater för att fixa skuldkrisen i dessa. God dag, yxskaft. Fast den märkligaste aspekten är ändå att drygt 16% av fondernas medel kommer från länder som har fått eller snart ska få räddningspaket av olika slag. Hjälp till självhjälp?

Nå, inlägget skulle inte handla om femtioelfte toppmötet, till gagn för ingen förutom de lokala cateringföretagen, utan om ett guldkorn jag fann i SvD Näringsliv sent igår kväll. Nordeas chefsstrateg Henrik Lundin har intervjuats lite kortfattat om vad han tror skulle kunna lugna den spända marknadssituationen. 

 "Det krävs högre belopp för att lugna marknaden är min bedömning. Det är först då vi kommer att få se dramatiska förändringar på räntorna...Vill man säkerställa att de skulderna (alla PIIGS-skulder som förfaller de närmaste 4 åren/min anm.) kan betalas så saknas det drygt 400 miljarder euro i krisfonderna. Det är det som oroar just nu. Skulle man utvidga fonderna med motsvarande belopp närmar man sig en nivå som marknaden skulle kunna godkänna"

Så om vi skjuter till endast 2 700 miljarder svenska kronor så lugnar sig marknaden igen. Men vad händer när marknaden har gjort det då? Jo, då kommer vi "att får se dramatiska förändringar på räntorna". Med andra ord, aktörer med gediget register hos Kronofogden kommer återigen att få låna på samma villkor som familjen Wallenberg. Gudarna ska veta att de behöver den kreditvärdigheten eftersom de måste låna ihop 16% av de två enorma stödfondernas kapital.  Enbart Spanien, som ju inte har tillgång till de finansiella marknaderna längre, förväntas  ha hostat upp 83 miljarder euro till nästa månad för sitt deltagande i ESM, samt att man har har gjort utfästelser för ungefär 145 miljarder euro till ESFS. 

Men man måste ju inte pungslå sina redan skuldsatta medlemmar för att få ihop pengarna, man kan ju alltid sälja obligationer och på så sätt finansiera kalaset. Hur har det gått då? Tja, sådär får man väl säga. Till en början gick det OK, med asiatiska köpare som dock snabbt tappade intresset. Det visade sig dock vid senare obligationsauktioner att ESFS var tvunget att köpa sina egna obligationer. Pyramidspelet är nu ett metapyramidspel. Ska vi se om vi lyckas fånga absurditeten i en mening?

Konkursmässiga länder går i borgen för en fond som finansieras genom att köpa sina egna obligationer. 

Så om fondens borgenärer inte kan betala sina skulder rycker stödfonden ut med pengar som de har lånat av sig självt med sina skuldsatta medlemmar som garanter. Så vem får dra lasset om ESFS inte betalar sina skulder? Vem är gäldenär och vem är borgenär? Ärligt talat så känns det som om jag har tittat för långt ner i kaninhålet.